Är det sant??? Är det REDAN den sista majdagen?? Nääääääääääää!!!!!

Ok, nu lugnar jag ner mig å ger liten bildrapport:

Paddynglen i dammen växer så det knakar och alla blåid plus guldsutare lever än. Utan utfodring!    

Även puppisarna växer så det knakar. Snabba, kavata och bråkiga små ungar  

Det är en helt fantastisk upplevelse att få följa de små dag för dag och jag har gott hopp om att de kommer att tillföra hundvärlden något alldeles extra bra, med nya toppenhussar å mattar!! Det är inte klart än, vem jag sätter ut på halvfoder och övriga är inte bestämda. Svårtsvårt, men spännande!

Det är en härlig tid som nästan får mig att glömma alla elakheter som strömmar mot mig från en vallhundsinstruktör i skogarna på andra sidan bron. Eller vad sägs om att hon inför helt nya, okända kursare lämnar en osande svada över mig som person och säger att jag, istället för att göra mig av med min fina Stålmus då hon skadade sig, lägger henne i valplådan för att tjäna pengar??!!

Man kan ju bli ledsen för mindre och det är svårt att inte vara grymt frustrerad. Jag anser mig vara en väldigt socialt kompetent och trevlig person och är hemskt ovan vid att någon tycker så illa om mig... Men allt har en mening och nåt ska jag väl till slut lära mig. Kanske mest av allt att ta det med en axelryckning. Livet ska levas skojigt, eller som en vän så klokt sa: det handlar om att optimera lyckan i sitt liv!  Tja, dåså. Jag är där.

Mera lycka: Min trädgård! Och boken, som jag får så helt underbar feedback på! Tack alla ni därute!!!!!!

Avslutar med en länk på Qvickas båda pinnlopp i Linköping, som slutade med uppflyttning: