Öland Spirar närmar sig med stormsteg, så även valparnas flytt...

Det är riktigt knöligt att få allt gjort som jag vill, här hemma. Vilken underbar tur att våren var tidig och att jag grovrensade/städade riktigt tidigt i år! Det är allra mest pyssel kvar, om man bortser från ett par nya rabatter runt den numera stenlagda lusthuskullen. Per har gjort ett jättejobb med marksten å trappor och jag bygger små murar. De kommer att bli både högre och stadigare, vartefter jag hinner och orkar. Tanken är att få en liten innergårdskänsla däruppe. Men det måste målas och skuras alger =Tråkjobb!!

Tog ett knippe skuttiga människor till hjälp, med att få stenarna stampade;)

Tulpaner och narcisser blommar för fullt, jag lyckas alltid glömma vad jag planterat för nyheter under hösten. Lika spännande varje vår!

Den lila (ja, det är färgen jag menar) blåstjärnan under fiskarna på planket har kommit jättefint. Hoppas att de blå alliumbollarna hinner titta upp till Spirar! Dock lite tveksamt.

Valparna fyllde vecka igår: 7 styck.

De har åkt en liten minitur med bilen. Till fårhagen för att titta när mamma Q puttar lite. Då var de med i 25an två och två. Bara David och Bill tyckte det var jättespännande, de andra kikade med skräckblandad nyfikenhet. Sedan fortsatte färden till havet, där fick de inte komma ut, bara sitta och titta. Någon av dem kräktes, så när vi åkte till Kalmar för ögonspegling igår, var de väl preparerade med varsin halva Postafen 1,5 timme innan avfärd. Ingen mådde det minsta dåligt då.

Alla ua på ögonen, så skönt. Glada, sociala valpar var det. Lille David var bara aningen återhållsam de första sekunderna -minne från sina timmar som inlagd? Han tinade dock upp jättefort och var lika glad som de andra. Jätteskönt! De har öven fått sitta i liten hage på framsidan, för att se och lyssna på trafik. Det var allt lite otäckt de första minutrarna, sedan var de mest upprörda över att inte få springa fritt...

De är alla helt ohämmade när de kutar i tunnlar, på plåtgungan osv, men BADRUMSMATTAN! Den är jätteläskig?? Knäppa ungar! Likaså är de, upptäckte jag nyss, skeptiska till att äta ur sina metallskålar?? Himmel, bara vänj er, ungar! Fö är de totaltokiga, sociala, glada, föremålsintresserade och stadiga små barn. De kampar i kläderna men tar lätt åt sig om man morrar lite. Då ska det pussas å donas istället. Gulligaste gullungar!

Lite bilder på tjocke Bill, han fastnar inte så lätt på linsen annars:

David:

Lille terriern: