Dag 2 med valp i huset, igen.

Det är precis som vanligt; Passa kisspölar, se så man inte trampar ihjäl henne, skippa kvällens tv-program till förmån för köksgolvstjänst (tills liten blivit tillräckligt trött för att få följa med upp...), upp på nätterna ett par ggr å frysa sig fördärvad, ja ni vet.

Det är ju åxå underbart, så klart! Jag hade lite farhågor ang Jaffa å modersrollen, men det bara flyter på. Valpis söker sig MYCKET mer till mig än vad jag vågade hoppas på. Nej hon är inte "klibbig", bara social å pussig. JAG är tryggheten -inte mamma Jaffa. Och det känns väldigt bra. Jaffa är mest lekkompis nu, upplever jag det som. Visst försöker ungen tutta ibland, men det gillas inte av morsan. En gång såg jag Jaffa skydda bebis och det idag, när Qvicka skulle krusa Ellen, som visserligen inte gör ngt, men låter illa... Då kom Stålmusen, trängde sig emellan å tog över krusandet. Gulle!

Jag upplever än så länge ungen som väldigt, väldigt GLAD, pussig o öppen mot folk. Intensiv så det räcker... och både nyfiken och ganska modig -utan att vara dumdristig. Hon välte kompostgallret idag för att komma åt ett tuggben, då fortsätter man bara framåt under det, hämtar benet, galopperar över gallret tillbaka. Mission accomplished!

Hon är studsigare än andra valpar jag hagft. Tar liksom sats rätt uppåt och lyckades även med ett tjusigt hopp i full fart över en liggande Jaffa.

Hon ÄLSKAR nar man lägger sig på golvet -då hämtas det tuggben som ska baxas upp på min mage. DÄR ska det sen liggas å tuggas. Lika bra att njuta nu, snart är hon för stor... Hoppas hon blir större än Stålis, men ungen har ett så litet huvud å nos, så jag vete hundan. Äh alldeles för tidigt för spekulationer.

Idag är Elisabehts Wille (Viska/Jake) här på dagis. Gissa om de leker?! Och Jaffa är med å busar, galet lycklig. Just nu är det alldeles tyst därnere. Hoppas de sover! Annars är det högst troligt något obra på G.  

Oj va ungen ser STOR ut på bilden. Det är hon inte!

Smaka lite???

MITT ben sa Wille;)